Hembygdsföreningen Linné

Studenttid
Den 19.8.1727 examinerades Carl Linnaeus av Lunds filosofiska fakultets dekan professor Carl Papke, som godkände honom. Samma dag skrev Carl sitt namn i fakultetens matrikel. Efter avlagd studented inskrevs han även i universitetsmatrikeln. Genom försorg av Gabriel Höök - hans tidigare informator och numera filosofimagister - fick han bostad hos professor Kilian Stobaeus. Stobaeus märkte Carls flit och lät honom delta i alla hans föreläsningar, använda hans bibliotek, äta vid hans eget bord och skickade honom på sjukbesök till sina patienter. Under en exkursion i skånska Fogelsång den 26.5.1728 insjuknade Carl. "…hela armen upswulnade som en stock", akademikirurgen Schnell opererade honom och den 28.6.1728 kunde han anträda hemresan till Stenbrohult. Under sommaren forskade han hemma om växter, djur och stenarter. Sin gynnare under växjötiden Johan Rothman kom på besök. Han rekommenderade att Carl skulle fortsätta sina läkarstudier i Uppsala, eftersom det skulle vara mycket förmånligare. Han accepterade och reste hemifrån den 23.8.1728 via Eksjö, Skeninge, Örebro, Arboga, Köping, Västerås och Enköping. Den 5.9.1728 kom han fram till Uppsala. Efter att hans betyg från Lund anlänt anmälde han sig den 23.9.1728 hos rektorn och professorn Johan Hermansson. Denne skrev in honom i universitets-matrikeln, efter att Linnaeus egenhändigt skrivit in sig i universitetsbiblioteket och erlagt avgiften på 6 dl:r kp:mt. [daler kopparmynt] Situationen i Uppsala som provinsialläkaren Johan Rothman hade upplevt den för nära 20 år sedan hade försämrats. De framstående medicinprofessorerna hade åldrats. Olof Rudbeck d.y. var 68 år och efter eldsvådan 1702 i Uppsala, som förstörde en stor del av hans samlingar, gjorde att hans botanikintresse svalnade. Lars Rogberg skulle snart fylla 65 år. Han inskränkte sina offentliga föreläsningar till det minsta möjliga. Föreläsningarna var få och innehållet kunde inte tillfredställa Carl Linnaeus. Och inte en enda botaniklektion! Men kaoset skulle bli hans chans. Den 8.4.1729 gjorde domprosten Olof Celsius en visit i den förfallna botaniska trädgården. En för honom obekant student satt där och beskrev några örter. Han blev tillfrågad vad han beskrev, om han kände örterna, om han studerat botanik och hur många växter han hade insamlat. Att Carl hade mer en 600 inhemska växter, kunde inte förväntas av en student. Domprosten förde samtalet vidare i sitt hem. Linnaeus visade sitt herbarium och därmed sin insikt i ämnet.

Studenttid

Den 19.8.1727 examinerades Carl Linnaeus av Lunds filosofiska fakultets dekan professor Carl Papke, som godkände honom. Samma dag skrev Carl sitt namn i fakultetens matrikel. Efter avlagd studented inskrevs han även i universitetsmatrikeln. Genom försorg av Gabriel Höök - hans tidigare informator och numera filosofimagister - fick han bostad hos professor Kilian Stobaeus. Stobaeus märkte Carls flit och lät honom delta i alla hans föreläsningar, använda hans bibliotek, äta vid hans eget bord och skickade honom på sjukbesök till sina patienter.

Under en exkursion i skånska Fogelsång den 26.5.1728 insjuknade Carl. "…hela armen upswulnade som en stock", akademikirurgen Schnell opererade honom och den 28.6.1728 kunde han anträda hemresan till Stenbrohult. Under sommaren forskade han hemma om växter, djur och stenarter. Sin gynnare under växjötiden Johan Rothman kom på besök. Han rekommenderade att Carl skulle fortsätta sina läkarstudier i Uppsala, eftersom det skulle vara mycket förmånligare. Han accepterade och reste hemifrån den 23.8.1728 via Eksjö, Skeninge, Örebro, Arboga, Köping, Västerås och Enköping. Den 5.9.1728 kom han fram till Uppsala. Efter att hans betyg från Lund anlänt anmälde han sig den 23.9.1728 hos rektorn och professorn Johan Hermansson. Denne skrev in honom i universitets-matrikeln, efter att Linnaeus egenhändigt skrivit in

sig i universitetsbiblioteket och erlagt avgiften på 6 dl:r kp:mt. [daler kopparmynt] Situationen i Uppsala som provinsialläkaren Johan Rothman hade upplevt den för nära 20 år sedan hade försämrats. De framstående medicinprofessorerna hade åldrats. Olof Rudbeck d.y. var 68 år och efter eldsvådan 1702 i Uppsala, som förstörde en stor del av hans samlingar, gjorde att hans botanikintresse svalnade. Lars Rogberg skulle snart fylla 65 år. Han inskränkte sina offentliga föreläsningar till det minsta möjliga. Föreläsningarna var få och innehållet kunde inte tillfredställa Carl Linnaeus. Och inte en enda botaniklektion!

Men kaoset skulle bli hans chans. Den 8.4.1729 gjorde domprosten Olof Celsius en visit i den förfallna botaniska trädgården. En för honom obekant student satt där och beskrev några örter. Han blev tillfrågad vad han beskrev, om han kände örterna, om han studerat botanik och hur många växter han hade insamlat. Att Carl hade mer en 600 inhemska växter, kunde inte förväntas av en student. Domprosten förde samtalet vidare i sitt hem. Linnaeus visade sitt herbarium och därmed sin insikt i ämnet.